Förutsatt att man kan och orkar så kan en deltid vara att man jobbar fulla dagar 2 av de 3 dagarna (67%). Tre sådana motsvarar två heltider. Halvtid kan vara att man jobbar 2 dagar den ena gången och 1 dag nästa gång. Två sådana kan då gå emot varandra. I dessa två fall gör man i kontinuerlig drift 10 respektive 7,5 extradagar. Högre tjänstgöringsgrad än 67 respektive 50% kan man få genom att göra fler extradagar.

Vid pensionering så kan det här vara ett sätt att trappa ned. 67%, 50% och kanske även 33% (1 dag av 3). Om man trivs med sitt arbete så kanske man till och med jobbar deltid efter sin pensionering - vilket är mycket lönsamt både för den enskilde och för samhället.

Extradagar är i 3-3-systemet inbyggd arbetstid för tre kända behov: vid utbildning (man kan gå kurs utan att vara borta från jobbet), som intern vikarie samt som extraresurs vid arbetstoppar (t.ex. om man får en större order som ska levereras snabbt). Arbetstagaren har alltså vid årets början ett minussaldo på 20 ej schemalagda dagar (15 i kontinuerlig drift) som, vid verksamhetens behov, ska avverkas under året. I lönen ingår redan ersättning för extradagarna - förutom eventuell OB för kvällar, nätter och storhelger.

Varseltider blir ju en fråga för lokala överenskommelser. Det vore helt fel av mig att säga något generellt om det eftersom förhållandena skiljer sig mellan olika arbetsplatser. Men det är ju inte konstigare än att man blir tillfrågad om man kan/vill jobba övertid. Skillnaden är att man ska ha gjort sina 20 (15) dagar vid årets slut. Vissa 3-3-avtal säger att man kan flytta över några dagar till nästa år om man inte hinner med dem i slutet av året.

Många frågor har gällt hur man räknar när en deltidare vikarierar för en heltidare - eller tvärtom - och när man går på kurs en halv dag. Då räknar man ju timmar. En heltidare i äldreomsorg gör 127,5 (15 x 8,5) extratimmar per år. En 75-procentare gör 95,6 timmar (15 x 8,5 x 0,75).

Hur man använder extradagarna varierar. På några ställen används de enbart till interna vikariat. Jag tror det är framsynt att avsätta minst en tredjedel till utbildning - inte minst på LO-sidan där man idag har i genomsnitt endast två utbildningsdagar per anställd och år.

Årsarbetstiden i 3-3-systemet är 1530 timmar vilket ger en genomsnittlig veckoarbetstid på 32,5 timmar inklusive extradagar. I flera kommuners avtal kallas arbetstidsförkortningen för "förtroendetid" och även" utvecklingstid". Misstroendetid vore en riktigare benämning. Arbetstidsförkortning är arbetstidsförkortning. Arbetstid är ofri tid och fritid ska vara fri tid.

Arbetsgivarens uppgift - och ansvar - är bland annat att organisera verksamheten så att arbetstagaren får tillräckligt med fri tid för återhämtning och för att vårda kropp och själ. Den tiden har heltidarna inte haft i t.ex. äldreomsorgens mycket dåliga gammelscheman. Men det måste vara upp till arbetstagaren själv att avgöra vad man gör och när och hur man gör det - på sin fria tid.

En av de kommuner där man i avtalet kallar 3-3:s arbetstidsförkortning för arbetstids-förkortning är Krokom. Leif Nilsson hos Kommunal i Krokom vet mer om saken.

Det finns inga goda skäl för att ha mersemester i 3-3. Om jag vore arbetsgivare skulle jag försöka förhandla bort den - eller erbjuda tre dagars extra semester från 60. Om jag vore arbetstagare skulle jag försöka byta mersemestern mot löneförhöjning.

En grundbult i 3-3 är att dagtid lördag-söndag inte betraktas som obekväm arbetstid. (OB-tid är kvällar, nätter och storhelger). Skälen är två: Dels kan inte 5-2:orna få både arbetstidsförkortning och höjd lön via OB-tillägg (då kan vi glömma hela tanken). Dels ska arbetsgivaren aldrig frestas att styra arbete till vissa dagar enbart därför att kostnaden för lön är lägre då. Arbete ska naturligtvis utföras när det behövs.

För att de som tidigare hade OB inte ska förlora på saken så bör lördag/söndags-OB bakas in i månadslönen. Om OB istället behålls så uppstår ju i detta fall ingen lönekostnadsökning, och det blir också rättvist fördelat eftersom alla jobbar lika många lördagar och söndagar. Men risken för att arbetsgivaren styr extradagar till "billiga" dagar kvarstår. Personal kan i stället frestas att styra extradagar till "dyra" dagar. Båda kan bli fel om inte behovet får styra.

I flera kommuner har man valt att behålla OB-tilläggen för dagtid lördag-söndag. Det finns inga goda skäl för det. Man kan göra ett tankeexperiment: Granne till ett äldreboende, där personalen har extra betalt för dagtid lördag-söndag, ligger en gymnasieskola som också startat i 3-3-systemet. Även där har personalen fått en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. De hade inga OB-tillägg tidigare och får heller inga i 3-3. Att dagtid lördag-söndag skulle vara obekväm arbetstid för vissa men inte för andra vore mycket märkligt.

För vissa i facken är 3-3:s OB-tänk svårsmält. Detta trots att deras medlemmar får en arbetstidsförkortning med bibehållen årslön. För mig är det svårt att förstå eftersom det blir samma pengar. Det kanske mer handlar om principer och traditioner än de goda skälen.

Kommunal centralt har hittills inte visat något större intresse för 3-3-systemet. Det enda jag noterat är i en intervju med Kommunals ordförande Ylva Thörn i Östgötacorrespondenten 02.01.26: "I tretre-modellen bakas OB-tilläggen in i månadslönen. Är det bra eller dåligt? -Bra. Det höjer den allmänna lönenivån vilket är en fördel. En annan fördel med att baka in OB-tilläggen är att den anställde inte förlorar tilläggen under semestern".

Jag får ofta frågan: "Är 3-3-systemet avsett även för personal som arbetar Ständig Natt inom vård och omsorg?" Svaret är nej.

Årsarbetstiden i 3-3-systemet är 1530 timmar. Den bör för en heltidare med Ständig Natt vara 1200 timmar. Idag är den 1713 (36,3-timmarsvecka). Det är helt galet! En dagtidare i 5-2-systemet gör 1800 årstimmar som ger verklig 38,2-timmarsvecka.

Mitt förslag är Natt 1/3 som innebär att man arbetar 2 nätter och är ledig 4, alternativt 3-6 eller 4-8. I samtliga fall blir veckosluten rättvist fördelade. Med 10-timmarspass samt 10 extranätter (som ju även kan vara extradagar för till exempel utbildning) så blir det 1200 årstimmar. 12 semesternätter ger 5 veckors semester. Natt 1/3 ger genomsnittlig veckoarbetstid på 25,5 timmar (inkl. extranätter/extradagar) med heltidslön.

Eftersom man alltid jobbar på extremt obekväm tid så är min tanke att man kompenseras för detta med kortare arbetstid och inte med OB-tillägg - annat än under storhelger som är obekväm arbetstid även av helt andra skäl.

Först bör man dock pröva om man ska ha Ständig Natt eller Rotation. Om sådant finns forskning. Torbjörn Åkerstedt vid IPM på Karolinska är en som vet mycket om det.

Önskescheman förordas av flera fack och även av arbetsgivare. Min uppfattning är att verksamhetens syfte i första hand är att tillgodose kundernas behov - även i tiden. Alltför sällan sammanfaller kundernas behov med personalens önskemål. Särskilt tydligt blir det under veckoslut och helger. Därför är önskeschema - i verksamhet med kundkontakt och där man inte kan producera på lager - ett feltänk.

Noterar att Kommunal och Metall är delägare i ett företag som säljer avancerat datorstöd till sådana scheman. Scheman som befäster ett helgtänkande som tillhör en förgången tid. Schemaläggningen kräver också mycket tid för planering och sammanjämkning - tid som behövs i verksamheten.

Det vanligaste önskeschemat är 5-2-schemat. I vissa branscher, särskilt inom offentlig sektor, får det mycket negativa följder. Primärvården är ett sådant exempel. Kundernas behov av primärvård är lika stort alla veckans dagar. Men leverantören av primärvård, i de flesta fall landstingen, sätter personalens ointresse av att leverera primärvård under veckosluten - att jobba även lördag-söndag - framför kundernas behov.

I en konkurrensutsatt sektor skulle detta lösas genom att kunderna väljer en annan leverantör, men i stora delar av landet finns inget alternativ. Jag tror och hoppas att kunderna inte finner sig i detta. Alltför mycket av landstingsskatten går till att torftigt tillgodose behovet av primär vård under veckoslut och helger på jourcentraler - med långa resor och väntetider och andra olägenheter som följd.

Primär vård ska självklart vara tillgänglig alla veckans dagar. Vid Fellingsbro vårdcentral har man insett detta. Där jobbar man, med 45 dagars arbetstidsförkortning, i 3-3-systemet sedan hösten 2001. Öppettiden är 8-17 måndag-söndag. En undersökning visar att kunderna har möjlighet att få tid samma dag - sju dagar i veckan. En annan att 98% av invånarna i Fellingsbro är nöjda med sin vårdcentral.

Sune Nygren