I ett modernt samhälle är behovet av arbete (nästan) lika stort alla dagar - men arbetsgivare efterfrågar inte arbete lördag och söndag på grund av OB-tilläggen. Priset för arbete (lönekostnaden) är för högt på lördagar och söndagar. Denna styrning av arbete till vissa dagar leder i ett kapitalintensivt samhälle till orimligt höga kostnader på grund av dåligt resursutnyttjande. Inom äldreomsorg och sjukvård leder det till överbemanning på vardagar och underbemanning på lördagar och söndagar. Båda medför helt onödiga kostnader.

3–3^® är ett nytt sätt att organisera arbete. Man arbetar tre dagar och är ledig tre oavsett veckodag. I systemet ingår - utöver de 160 (165 vid helkontinuerlig drift) schemalagda arbetsdagarna - 20 (15) extradagar för utbildning och interna vikariat samt arbetstoppar. I systemet ligger också 10 "heliga helgdagar" för verksamhet med icke-kontinuerlig drift.

Arbetsdagarna är längre - 8,5 timmar - men färre; 180 årsdagar (inklusive extradagar) mot 225 i 5-2-systemet. Årstimmarna (exklusive 5 semesterveckor) minskar med 15%, från 1.800 till 1.530. Dagtid räknas aldrig, förutom vid storhelger, som obekväm arbetstid.

En annan grundbult i Likasystemet^® är tanken att alla inte behöver, och inte heller bör, arbeta - och vara lediga - samtidigt. Systemet kan vara 1-1, 2-2, 3-3, 4-4 eller 5-5. Effektivitets- och hälsoskäl talar för 3-3. Vid långpendling kan 4-4 vara ett alternativ.

Längre drifttid - som ger lägre drift- och kapitalkostnader - samt ökad produktivitet gör att arbetstidsförkortningen kan ske med bibehållen lön (befintliga OB-tillägg för lördag-söndag dagtid läggs in i månadslönen). Mindre arbetsrelaterad ohälsa samt jämnare flöden (kapade toppar), mindre ställtid, ökad tillgänglighet och färre resdagar bidrar till finansieringen.

Den här visionen blev verklighet i april -98 då två frisörer i Lindesberg började arbeta i 3-3. De har ökat tillgänglighet och servicegrad samt sänkt kostnader, bland annat genom att dela lokalen i tiden. Trots att deras årsarbetstid minskade med sju veckor så ökade omsättningen. Produktivitetsökningen är 25%. Dessutom mår de mycket bättre än under många år i 5-2.

Mer än 5 000 personer i Sverige, Danmark och Norge arbetar i 3-3-systemet, de flesta inom sjukvård och äldreomsorg. Där finansieras arbetstidsförkortningen av kraftigt minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet. 3-3-systemet utreds i många verksamheter och har uppmärksammats även i Belgien, England, Finland, Irland och Nederländerna.

Idag arbetar c:a 1/3 på obekväm arbetstid. De 2/3 som arbetar "bekvämt" i 5-2 skapar dyra toppar, stress och onödiga kostnader. I ett kapitalintensivt samhälle har veckosluten ett alltför högt pris eftersom gjorda investeringar inte utnyttjas 30 procent av tiden. Vid övergång till 3-3 ökar drifttiden i normalfallet med 50 procent (i skolan med 75 procent). I många fall kan investeringar halveras. En rejäl arbetstidsförkortning kan finansieras med
3–3-systemet.