Information, föreläsningar
och konsultuppdrag

Varumärkesinformation

Kortinfo
Short info (in english)
3-3 ger fler poäng än 5-2
Frågor & svar

Länkade artiklar
- svenska
- utländska

Deltid, Extradagar,
Förtroendetid, Mersemester,
OB, Ständig Natt - Natt 1/3
och Önskeschema

Uppsatser
Utvärderingar/rapporter

Dagnummerstandard i 3-3
Kortfakta

3-3 i politiken

Anförande 2000
Motion 1997

Start sidan


Frågor och svar om
3-3-systemet®


Shortcut är ett nätverk - med c:a 40 000 medlemmar - "för alla som är aktivt intresserade av sitt arbetsliv". Efter en artikel om 3-3® i deras tidning medverkade jag som gästexpert på deras webbsida www.shortcut.nu under några veckor våren 2002. Nedan följer de åtta frågorna och svaren.

Sune Nygren


Fråga 1. Min spontana tanke var att detta bara leder till att främja ett lat, ineffektivt samhälle som går på lågvarv. Vad säger du om det?

Fråga 2. Det där med att jobba färre timmar, men vara mer effektiv låter ju verkligen som en dröm - för arbetstagaren. Men vad säger egentligen arbetsgivarna?? Och går systemet verkligen att applicera på alla branscher?

Fråga 3. Att träffa vänner, som man inte möter på arbetsplatsen, förläggs till helger - då alla oftast är lediga. Likaså är det naturligt att fira högtidligheter under helgerna. Hur ser de som under en tid arbetat med 3-3-scheman på det? Ändras deras vanor, krymper umgänget?

Fråga 4. Jag skulle vilja veta om du känner till några företag som tillämpar 3-3-metoden idag. Känner du till några svenska IT-bolag som gör det?

Fråga 5. Min fråga gäller varför 3-3, varför inte 3-2 eller 4-2? Även de systemen gör ju att man får mer ledighet och möjligheter i vardagen och på arbetet.

Fråga 6. Har någon butik provat detta ännu och har de "framsynta" fackföreningarna haft några funderingar eller synpunkter, t.ex. Handels?

Fråga 7. Jag måste säga att det här låter som en mycket bra idé. Vad görs för att övertyga våra politiker om att detta borde genomföras i stor skala?

Fråga 8. Jag undrar hur många arbetstimmar per vecka våra grannar gör, dvs. Norge, Danmark, Finland och Island?


02.02.27 fråga 1: Min spontana tanke var att detta bara leder till att främja ett lat, ineffektivt samhälle som går på lågvarv. Vad säger du om det? Mvh Mats.

02.02.28 Bäste Mats,

Syftet med tretre är just att få bort ineffektiviteten i femtvå-systemet. Några hundra miljarder i lägre priser och skatter finns att ta hem om även de privilegierade femtvåarna (bovarna) rullar arbete och studier över veckans alla dagar. Redan nu jobbar 1/3 - hjältarna - obekvämt.

I ett kapitalintensivt samhälle är priset mycket högt om man inte utnyttjar realkapitalet mer än fem dagar av sju. I tretre jobbar halva styrkan samtidigt. Drifttiden vid dagtidsarbete blir 60 veckotimmar. Drift- och kapitalkostnader halveras och finansierar arbetstidsförkortningen.

Mer om effektivitet: 45 färre arbets- och därmed resdagar. Produktiviteten blir högre; tveklöst gör man mer per timme/dag under tre dagar än under fem. Effektivitet är också att personal mår bra och håller sig friska. På de c:a 25 arbetsplatser som nu provar tretre är erfarenheterna mycket goda. Inom äldreomsorg finansieras arbetstidsförkortningen trots att drift- och kapitalkostnader inte kan sänkas (drifttiden kan inte öka). Även extradagarna ger högre effektivitet - de används när det verkligen behövs. Att kapa toppar (trafik, el, tele mm.) och köer är också att öka effektiviteten.

Lat eller olat. Ett av argumenten mot införande av semester i början av 1900-talet var att folk inte skulle kunna ta vara på sig själva - och i värsta fall supa ihjäl sig - om de inte gick till arbetet sex dagar och till kyrkan den sjunde. Det gick ju vägen då och jag tror att vi kan hantera mer fri tid även idag. Jag tror inte att det kommer att arbetas mindre - snarare mer, och att det också blir mer spännande, roligt, effektivt och lönsamt i tretre än i femtvå. Utan vare sig lågvarv eller övervarv i arbetet.

Långt svar på kort brev. Jag stillar mig här. Mer finns på www.tretre.nu

Mvh Sune

Tillbaka


02.02.28 fråga 2: Det där med att jobba färre timmar, men vara mer effektiv låter ju verkligen som en dröm - för arbetstagaren. Men vad säger egentligen arbetsgivarna?? Och går systemet verkligen att applicera på alla branscher? /Sara.

02.03.01 Bästa Sara,

Under många år sa arbetsgivare ingenting om tretre. Ett tag fick jag för mig att dom hade en inbyggd hörselspärr som reagerade på ordet "arbetstidsförkortning". Men även arbetsgivare är olika och nu har flera noterat att tretre inte bara är en arbetstidsförkortning - utan ett annat sätt att organisera arbete som kan finansiera sju veckors kortare arbetstid.

På de ställen där man jobbar i tretre har, i de flesta fallen, arbetsgivarnas insats varit att inte säga nej till personalens önskemål att få prova. I några fall har arbetsgivaren tagit initiativet och i ytterligare några har båda parter varit på hugget.

Tretre fungerar i alla branscher. Men det finns hinder. Ett sådant är om du har kunder som inte vill träffa dig lördag/söndag (om du inte då kan producera på lager eller utföra annat arbete som inte kräver kundkontakt). Frisörerna, som var först ut med tretre, anade att det fanns ett behov av hårvård även lördag eftermiddag och söndag. När utbudet kom så uppstod också efterfrågan.

Ett annat hinder är om du inte kan få leveranser under veckoslutet. För en bilverkstad här i Lindesberg, där man har tretre-tankar, är det ett hinder. Men ju fler som börjar, desto fler kan - och så småningom måste - börja.

Ju kortare drifttiden är, desto lönsammare blir det att byta till tretre. Skolan och högskolan är praktexempel. Drifttiden är så kort att man i tretre utan vidare kan köra två skolor i samma lokaler och ändå ha rejäla lov. I helkontinuerlig drift kan drift- och kapitalkostnader inte sänkas. Men jag hävdar att det där finns goda skäl att prova om tretre-cykeln är optimal för personalens hälsa och välbefinnande - och därmed även för produktivitet och lönsamhet.

Att tretre kan finansiera arbetstidsförkortningen i äldreomsorgen (med maximal drifttid) beror på ett allvarligt systemfel. Trots samma behov av arbete veckans alla dagar så är man kraftigt underbemannad under veckoslut och helger och något överbemannad på vardagar - med stora och helt onödiga kostnader (bl.a. ohälsa) som följd. Deras scheman är mycket dåliga. Även sjukvården lider av det här systemfelet. Tretre ger samma bemanning alla dagar.

Mvh Sune

Tillbaka


02.02.28 fråga 3: Att träffa vänner, som man inte möter på arbetsplatsen, förläggs till helger - då alla oftast är lediga. Likaså är det naturligt att fira högtidligheter under helgerna. Hur ser de som under en tid arbetat med 3-3-scheman på det? Ändras deras vanor, krymper umgänget?

Jag har sedan ett flertal år ansvarat för bemanningen i en organisation med verksamhet 24 timmar om dygnet, året runt. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att motivera personalen att arbeta hela helger än att arbeta bara en del av helgdagarna - just för att "helgen redan är förstörd" … (med helg menar jag i detta fall fredag, lördag, söndag).

Vår nattpersonal ändrade (på eget initiativ) ett löpande 5-5-schema mot ett 7-7, just för att få kontinuiteten i helgerna. Det var kanske inte den bästa lösningen för produktiviteten - då de är ordentligt trötta dag sex och dag sju men, som sagt, det var deras önskemål, och det respekterades. Jag tycker det belyser problemet med splittrade helger. Andra problem med rullande scheman är att fritidsaktiviteter kan bli lidande. Squashmatchen på lördag förmiddag blir inte så lätt att organisera, inte heller att köra barnen till fotbollsträning/matcher.

Vad är dina kommentarer till ovanstående? I övrigt tycker jag att det är innovativt och hoppas att fler vågar prova lite andra mönster. /jo

2002.03.04 Bäste/bästa jo

Om femtvå vore problemfritt så skulle det inte vara mycket att diskutera - men så är det inte. Olägenheterna med femtvå är så stora att vi inom en snar framtid måste söka ett bättre system att organisera arbete och fri tid. Tretre är mitt förslag. Det innebär att vi jobbar hälften av såväl lördagar och söndagar som alla andra dagar. Jag menar att det är ett hyfsat pris för de mycket stora fördelar vi skulle uppnå.

Frågor om familj och umgänge är de i särklass vanligaste. Nu råkar jag (som är en femtvå-bov) vara gift med en tretre-frisör så jag har i fyra år fått klara mig utan hustrun på dagarna vissa veckoslut. Det går bra. Vi gick inte och höll varandra i hand hela veckoslut tidigare heller.

Hustrun är inte helt ung och frisörjobbet är mycket tufft. Tidigare var hon mycket trött på fredagskvällar - och det är här jag upplever den stora förändringen. Hon mår mycket bättre och är betydligt piggare nu. Hennes vanor har ändrats. Hon gör numera saker som hon varken orkade eller hann tidigare - och hennes (och vårt) umgänge har inte krympt. Hon tycker att hon har "fredagskväll" var sjätte dag.

Ja det blev lite personligt - och jag har inga rätta svar på den här typen av frågor. Som part i målet är jag heller inte representativ för de "drabbade". På hemsidans "Några 3-3-användare" finns 13 arbetsplatser som kört tretre en längre tid. Ett tips är att ringa och ta del av deras erfarenheter. Ett antal utvärderingar från dessa kommer under hösten.

Några tankar - egna och andras: 1/3 jobbar icke-femtvå-dagtid. Fråga dem hur det fungerar # Icke-femtvåarna saknar barnomsorg och kommunikationer lördag-söndag # Jag tror att separationerna är färre i familjer där någon, eller båda, jobbar icke-femtvå än där båda jobbar femtvå # Egen tid # Sverige består inte enbart av kärnfamiljer # Fritidsaktiviteter är inte totalorganiserade i tretre. Lite "back to basic" där man samlades och körde # 45 fler fria dagar # Mycket av det som nu sker på kvällarna sker i stället på dagarna. Varje dag är hälften av ungarna lediga från skolan. Även hälften av fotbolls- och ridtränarna är lediga # I nästan hälften av bostäderna finns folk hemma (några är väl ute och rör på sig) # Föräldrar till riktigt små barn kan jobba helt emot varandra de första åren och efterhand saxa scheman # Jobba 2 dagar av 3 kanske även efter 65. Mycket lönsamt # Ensam är mest ensam lördag-söndag # Hälften så många på väg till jobbet varje morgon. Bygga om Stockholm?

Om skiftscheman finns forskning. Torbjörn Åkerstedt vid Karolinska vet mycket om saken. Öresundsbron byggdes i 7-7 med 12-timmarsskift. En studie av Pelle Örbæk vid Yrkes- och miljömedicin i Lund visade att byggnadsarbetarna behövde 3-4 dagar på sig att bli pigga igen.

Mvh Sune

Som han Keynes sa: "Det svåra är inte att acceptera nya idéer, det är att överge de gamla".

Tillbaka


02.03.05 fråga 4: Jag skulle vilja veta om du känner till några företag som tillämpar 3-3-metoden idag. Känner du till några svenska IT-bolag som gör det? /Anonym.

02.03.05 Till anonym.

Frisörerna i Lindesberg (två enmansföretag) och i Skellefteå (sex anställda) är de enda privata företag som jag känner till. Men jag har inte fullständig koll på läget så det kan vara fler. Några IT-bolag som tillämpar 3-3-systemet känner jag alltså inte till.

Om man inte (som vissa konsultföretag) mest jobbar i direktkontakt med 5-2-kunder så är 3—3 intressant även för IT-företagen. Halva hyran, hälften så många datorer och högre produktivitet i utbyte mot 45 dagar mer fri tid med bibehållen lön. Frågan är vilket IT-företag som blir först med 3-3.

Foldy Pac i Skultuna, som bl.a. tillverkar transportförpackningar, var våren 2001 i en expansionsfas och behövde öka drifttiden. 3-3-systemet var högaktuellt när plötsligt efterfrågan minskade (telekom-raset var en orsak). 3-3-projektet lades på is tills vidare. Jag pratade med vd Lennart Rönnquist idag och han sa att 3-3 fortfarande är lika intressant så snart det vänder upp igen.

Vårdcentralen i Fellingsbro är inget privat företag men har liksom frisörerna - till skillnad från äldreomsorgen - bytt system från ren 5-2 till 3-3. Deras tillgänglighet har ökat från 5 dagar/40 timmar per vecka till 7 dagar/60 timmar - med halva styrkan på plats samtidigt. Om försöket permanentas kan man banta både lokaler och utrustning.

På www.tretre.nu finns en Entreprenör-artikel om bl.a. Foldy Pac samt flera artiklar om frisörer och Fellingsbro vårdcentral.

Mvh Sune

Tillbaka


02.03.13 fråga 5: Tycker 3-3 verkar ha många fördelar. Kan se framför mig att 3-3-systemet även kan påverka samhället utanför om jag kan gå på banken före klockan tre en vardag, åka till IKEA en onsdag klockan två i stället för att stressa in det på helgen, måla om köket på måndag och hänga upp tavlor och gardiner på fredag, inte enbart vara hänvisad till att tvätta på helgen i tvättstugan och slåss med de andra i trappen som har samma behov…

Men min fråga gäller varför 3-3, varför inte 3-2 eller 4-2? Även de systemen gör ju att man får mer ledighet och möjligheter i vardagen och på arbetet. /Anonym

02.03.14 Till anonym

3-2 eller 4-2 istället för 3-3? Det bär mig egentligen emot att överhuvudtaget ifrågasätta nytänk. Jag tycker att man ska prova. Men eftersom du frågar så gör jag ett undantag. Jag läser ditt brev så att vi är överens om värdet av att alla inte jobbar - och är lediga - samtidigt.

Det du inte får är tredagarsledigheten som har visat sig vara mycket värdefull. Skillnaden mellan två och tre fria dagar kan tyckas marginell men för återhämtning, distans till jobbet och inte minst känslan av frihet verkar dag tre betyda väldigt mycket.

Jag tror att produktiviteten är högst dag två och tre. En tanke med 3-3 var att kapa bort de tunga dagarna fyra och fem (startsträckan dag ett slipper vi ju aldrig). Förmodligen blir fyran roligare utan femman men jag tror ändå att det optimala i normalfallet är tre arbetsdagar.

I 3-3-systemet® ingår 20 extradagar (15 i kontinuerlig drift där man inte kan stänga heliga helgdagar). Extradagarna är "arbetsgivargodis" och man gör dom vid utbildning, som intern vikarie och för att kapa arbetstoppar. Utan den flexibilitet som extradagarna ger så skulle intresset för 3-3 och dess arbetstidsförkortning vara måttligt från arbetsgivarnas sida.

Om du är tvådagarsledig så blir det tufft att göra extradagar. En extradag gör dig endagsledig under sju (3-2) eller nio (4-2) arbetsdagar.

En annan aspekt på saken är att veckosluten (lördag-söndag) kommer att ha kvar sitt "mervärde" under lång tid medan vi lämnar 5-2-systemet. I 3-2 berörs fyra av fem veckoslut och i 4-2 berörs fem av sex. Ett annat sätt att räkna är att i 3-2 jobbar man sex av tio lördagar och söndagar och i 4-2 åtta av tolv.

I 3-3 tafsar man på fyra av sex veckoslut och man jobbar hälften av lördagar och söndagar. Redan det har varit ett stort hinder för många att ta till sig 3-3-tänket. Att sälja in 3-2 eller 4-2 vore ännu svårare.

Men din tanke om 4-2 finns med i 3-3-systemet. Fast bara 20 gånger under ett år - när man gör sina extradagar.

Mvh Sune

Tillbaka


02.03.20 fråga 6: Har någon butik provat detta ännu och har de "framsynta" fackföreningarna haft några funderingar eller synpunkter, t.ex. Handels? Mvh Thomas.

02.03.25 Bäste Thomas,

SACO, TCO och LO är sedan länge informerade om 3-3. Några reaktioner har jag inte sett till. Förbunden Handels, Kommunal samt Skogs och Trä har sanktionerat 3-3-försök med lokala tillfälliga avtal. Någon ren butik har mig veterligt inte provat än - men saker är på gång i den branschen. Regionalt och lokalt har initiativ tagits. Ett exempel är Kommunal i Jämtland/Härjedalen som arrangerade ett 3-3-seminarium för sina tio sektioner. (Där har också flera 3-3-försök startat). I Danmark har Forbundet af Offentligt Ansatte (FOA) visat intresse för 3-3. Det är ungefär vad jag vet. Tar mig ändå friheten att utveckla några tankar.

Om man ser facken som fackföreningens medlemmar så finns säkert alla uppfattningar representerade. En typisk SACO/TCO-medlem har ju större möjlighet att påverka t.ex. arbetstidens förläggning än vad de flesta LO-medlemmar har. En undersköterska eller en kassörska kan inte jobba undan och "smita" lite tidigare en fredag för att få så lång weekend som möjligt. Arbetstidsförkortningen i 3-3 vill nog de flesta ha - men om att arbeta hälften av lördagar och söndagar råder det naturligtvis delade meningar.

Men facket är väl för de allra flesta de förtroendevalda, ombudsmän och andra funktionärer som ska föra medlemmarnas talan i den mån den framkommit vid kongresser och rådslag. Ett problem i den här processen är ju den eftersläpning som följer av att man kan ha flera år gamla beslut att effektuera - när det under tiden kan ha dykt upp helt andra sätt att hantera saken. Även kollektivavtalen med sina löptider kan vara ett hinder för det snabba fotarbete som ibland krävs i en föränderlig värld.

En grundbult i 3-3 är att lördag-söndag inte betraktas som obekväm arbetstid. Skälen är två: Dels kan inte 5-2:orna få både arbetstidsförkortning och höjd lön via OB-tillägg (då kan vi glömma hela tanken). Dels ska arbetsgivaren aldrig frestas att styra arbete till vissa dagar enbart därför att lönekostnaden är lägre då. Arbete ska naturligtvis utföras när det behövs.

För att de som tidigare hade OB inte ska förlora på saken så bör lördag/söndags-OB bakas in i månadslönen. Om OB istället behålls så uppstår ju i detta fall ingen lönekostnadsökning - och det blir också rättvist fördelat eftersom alla jobbar lika många lördagar och söndagar. Men risken för att arbetsgivaren styr extradagar till "billiga" dagar kvarstår. Personal kan i stället frestas att styra extradagar till "dyra" dagar. Båda kan bli fel om inte behovet får styra.

För vissa i facken är 3-3:s OB-tänk svårsmält. Detta trots att deras medlemmar får en arbetstidsförkortning med bibehållen årslön. För mig är det svårt att förstå eftersom det blir samma pengar. Det kanske mer handlar om principer och traditioner än de goda skälen.

Önske- och tvättstugescheman förordas av flera fack och även av arbetsgivare. Jag menar att det är fel tänkt om inte kundernas behov och personalens önskemål sammanfaller - vilket sällan är fallet. Noterar att Kommunal och Metall är delägare i Time Care som levererar ett datorstöd till sådana system. System som inte kan finansiera en rejäl arbetstidsförkortning.

För att som avslutning anknyta till "framsynt fack" i en frågorna: Om själva rörelsen i fackföreningsrörelsen vore lite snabbare skulle vi alla ha mycket att vinna.

Mvh Sune

Tillbaka


02.04.08 fråga 7: Jag måste säga att det här låter som en mycket bra idé. Vad görs för att övertyga våra politiker om att detta borde genomföras i stor skala? Hälsningar M-L.

02.04.11 Bästa M-L,

Politiker kan inte bestämma att 3-3-systemet ska genomföras. Arbetstidslagen utgör inget hinder för 3-3. Det är kollektivavtal och 5-2-tänket som är hindren. Däremot är en av politikernas viktigaste uppgifter att höja blicken över horisonten och lyfta fram även annorlunda tänk i den offentliga debatten. Det har dom inte gjort.

Mitt svar är att det som behöver göras får man göra själv. Poängen med, och utmaningen i, en demokrati är ju att den, som tror sig ha en insikt som man upplever att andra inte har, också har rättigheten - men även en skyldighet att försöka förmedla insikten till andra. I en motion till s-kongressen -97 föreslog jag en utredning om 3-3 och jag har sedan dess informerat politiker, forskare, arbetsgivare, fack och media om saken. Bland dem var det, under flera år - med några enstaka undantag - endast mediafolk som visade intresse. Nu provas 3-3 på många ställen med mycket goda resultat - och det är ju svårare att blunda för verkligheten än för en till synes något galen idé.

Jag tycker att vi som anser att 3-3-systemet är värt att prova ska tala om det för våra politiker. Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler, Knas, med LO:s förre avtalssekreterare Hans Karlsson som ordförande, har bland annat i uppdrag att "pröva olika vägar till förkortning av arbetstiden och ge förslag på hur dessa ska kunna genomföras".

Kommittén består av ledamöter från riksdagspartierna, en referensgrupp från parterna på arbetsmarknaden samt experter och sakkunniga - totalt 24 st. Senast 1 juni ska förslagen redovisas för Mona Sahlin.

Ledamöterna:
Rolf Kenneryd (c)
Erik Ullenhag (fp)
Maria Larsson (kd)
Christel Anderberg (m)
Barbro Feltzing (mp)
Laila Bjurling (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Anders Wiklund (v)

Intressant är att i kommuner och landsting har politiker från samtliga riksdagspartier samt även från lokala partier motionerat och interpellerat om 3-3-systemet.

Mvh Sune

Tillbaka


02.04.10 fråga 8: Tack för att sådana som du finns! Jag undrar hur många arbetstimmar per vecka våra grannar gör, dvs. Norge, Danmark, Finland och Island? Den utredningsgrupp som regeringen tillsatte för att arbeta med arbetstidsförkortning och som fick lägga ner sitt arbete 1992 pga. lågkonjunktur har väl en del att tillföra dig som brinner för detta så viktiga ämne som berör precis alla, och som alla skulle välkomna med öppna armar. Inte minst alla Sveriges barn med överstressade föräldrar… Jag beundrar dig verkligen och hoppas att du kan åstadkomma något! /Anonym.

02.04.11 Till anonym

Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler, Knas, har under sin utredning publicerat några intressanta skrifter: "Arbetstiden - pengarna eller livet" (Ingemar Göransson, utredare på LO och sekreterare i Knas), "Arbetstiden - kortare arbetstid eller mer ledigt" (Mats Essemyr, utredare på TCO) samt "Arbetstiden - en internationell jämförelse" (Ola Persson, research manager på Europeiska fonden för förbättrade levnads- och arbetsvillkor i Dublin).

I den senare finns svar på din fråga. Danmark har ingen lagstiftad veckoarbetstid men 37-timmarsvecka enligt avtal. Norge har 40 enligt lag och 37,5 enligt avtal och Finland har 40 respektive 38. Uppgift för Island saknas. Om du mailar mig ditt faxnummer eller din adress så skickar jag en kopia på tabellen. Skrifterna kan beställas hos Näringsdepartementet.

Tack för utredningstips. Jag har faktiskt, sedan jag började rota i det här på allvar -95, tagit del av samtliga utredningar om arbetstider från de senaste femton åren. Det har varit intressant men inte särskilt upphetsande.

Lätt rodnande och något tagen läser jag avslutningen på ditt brev. Ser gärna att vi blir fler i lobbygänget. Du är välkommen.

Mvh Sune

Tillbaka